Arbetsserier

Jag arbetar ofta i tematiska serier som orienterar sig runt en titel, begrepp eller en plats.

Körsbärsblomssanatoriet

”Höstkrattar i ett tillstånd av förundran. Anlagen till knoppar. Siden, sår av kåda. Jag törs knappt gå över marken.

Vår. Små utväxter skimrar i vinden, faller ner mot källan. Där nere i jorden, alla dessa små spöken. Om jag vidrör en blomma, snabbt på dess väg, en piruett och sedan som sagt, ner. Något av mig bärs då också ner, till källan. Jag tror faktiskt att det är så. Alla små spöken bor i jorden.

Körsbärsblomssanatoriet kommer för mig trots att det är svårt att uttala. Jag vet inte om det bara är till för blommor, eller om andra kan tas in eller lägga in sig där. Eller om blommorna själva står som värd? Jag ska undersöka detta. De bär ju också ett vidunderligt ljus.

I Japan finns det körsbärsblomsté. Blombladen är mörkt rosa med salt pudrat runt om. Kornen har sugit åt sig våren. Min inköpta förpackning är länge obruten. Någon sade att téet smakar som tårar.”

Åsa Andersson Körsbärsblomssanatoriet Örebro OpenART 2015 (videoskåp i installation)

Åsa Andersson Körsbärsblomssanatoriet fotografi 2014

Åsa Andersson detalj, Körsbärsblomssanatoriet Grafiska Sällskapet 2014

Åsa Andersson 2015

Åsa Andersson Körsbärsblomssanatoriet (sopa träd) 2015

Åsa Andersson Plåsterbädd akvarell tryck 2016

Åsa Andersson Körsbärsblomssanatoriet detalj installation OpenART Örebro 2015 (vintage träsnitt)

Åsa Andersson Körsbärsblomssanatoriet 1 minut klipp från 12 min video 2015

Hiroshima Blossom Keepers

Åsa Andersson Hiroshima Blossom Keepers

Åsa Andersson Hiroshima Blossom Keepers (Sailor) analogt dubbelexponerat fotografi

Åsa Andersson Hiroshima Blossom Keepers (Lily of the Valley) analogt dubbelexponerat fotografi

Åsa Andersson Hiroshima Blossom Keepers (Ship) analogt dubbelexponerat fotografi

”Jag översätter med kamera, papper och glitter – i fotografierna finns ett första lager från en japansk parkvärld med ursprung från 1620: Shukkeien, Hiroshima. Jag har varit där 4 gånger sedan 2005 – och rest hem med oframkallade filmrullar som lagts i kylskåpet. Så har ett lager lagts till, dubbelexponerat på ett bord i min lägenhet. Bilderna är omöjliga, ändå finns de. Två världar i en – den historiska, katastrofala och den lilla, privata – ett unikt bildrum uppstår i den ljuskänsliga filmen.”